SkolStat: Vad vårdnadshavarna tycker om Sjöängsskolan
Vårnadshavarna för eleverna på Sjöängsskolan svarade på sin senaste skolenkät år 2022.
Sjöängsskolan är en stor grundskola (Åk 1 till 9) i Älvsjö, Stockholms stad.
Det är en kommunal skola med Stockholms Kommun som huvudman.
Här nedan kan du läsa hela skolenkäten som är uppdelad i flera index. Dessa index bygger på medelvärdet av svaren på en eller flera frågor.
Om du är intresserad av en specifik fråga så hittar du de genom att trycka på knappen "Visa stor innehållsförteckning" nedan.
Innehållsförteckning
Skolenkäten: Vårdnadshavare på Sjöängsskolan (2022)
Om skolenkäten
Skolenkäten genomförs årligen av Skolinspektionen ◳.
Hälften av alla skolor i Sverige svarar på enkäten varje år. Så det tar två år att få fram enkätresultat för alla skolor i Sverige.
Skolenkätresultatet är användbart både för dig som vill veta mer om skolan men används också som ett värdefullt underlag i huvudmans och skolans systematiska kvalitetsarbete.
Få ut mer av SkolStat: Jämför dessa resultat mot en annan grupp
För en ännu bättre bild över Sjöängsskolan rekommenderar vi att du jämför den här gruppens resultat mot någon annan grupp på skolan. Det kan finnas stora skillnader mellan vad de olika grupperna tycker om sin skola.
Svarsfrekvens och tillförlitlighet
När Sjöängsskolan genomförde skolenkäten 2022 så var det 261 av 715 vårdnadshavare som svarade på enkäten.
Det motsvarar en svarsfrekvens på 36.5%. Det är tyvärr mycket lågt. Vi rekommenderar att du tar särskild hänsyn till det när du läser resultatet nedan.
Övergripande nöjdhet
Denna fråga ger en översiktlig bild av vårdnadshavarnas totala upplevelse av skolan. Den fångar deras övergripande nöjdhet.
Resultaten av denna fråga kan fungera som en sammanfattande indikator på hur bra skolan, enligt vårdnadshavarna, uppfyller deras barns behov och förväntningar.
fig 1. Index: Övergripande nöjdhet
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Om vårdnadshavarna är nöjda, tyder det ofta på att skolan lyckats skapa en positiv, trygg och givande inlärningsmiljö som också märks hemma vid middagsbordet.
Hur nöjd är du med ditt barns skola?
fig 2a. Hur nöjd är du med ditt barns skola?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning
Hur nöjd är du med ditt barns skola?
fig 2b. Hur nöjd är du med ditt barns skola?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Information från skolan
Detta index syftar till att mäta hur väl samarbetet mellan hem och skola upplevs av vårdnadshavarna. Ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola är mycket viktigt för varje elevs framgång.
Vårdnadshavare bör känna att de är med och har inflytande över sitt barns kunskapsutveckling.
fig 3. Index: Information från skolan
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
I arbetet mellan hem och skola har skolan ett särskilt ansvar både i vardagen men också vid utvecklingsamtal, föräldramöten eller andra mer formella möten.
Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn verkar trivas i skolan?
fig 4a. Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn verkar trivas i skolan?
(Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning
Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn verkar trivas i skolan?
fig 4b. Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn verkar trivas i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn utvecklas kunskapsmässigt?
fig 5a. Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn utvecklas kunskapsmässigt?
(Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning
Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn utvecklas kunskapsmässigt?
fig 5b. Får du tillräcklig information från personalen om hur ditt barn utvecklas kunskapsmässigt?
(Källor: SI, swestat.se)
Stimulans
Detta index mäter vårdnadshavarnas upplevelse av kvaliteten i undervisningen.
Svaren ger en bild över hur de uppfattar lärarnas förmåga att engagera eleverna, väcka deras intresse för ämnet och stärka deras självförtroende.
fig 6. Index: Stimulans
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
En intresseväckande och varierad undervisning gör underverk för elevens inre motivation, engagemang och kunskapsutveckling!
Hur ofta verkar lärarna få ditt barn att bli intresserat av skolarbetet?
fig 7a. Hur ofta verkar lärarna få ditt barn att bli intresserat av skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Hur ofta verkar lärarna få ditt barn att bli intresserat av skolarbetet?
fig 7b. Hur ofta verkar lärarna få ditt barn att bli intresserat av skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att lärarna får ditt barn att tro på sig själv i skolarbetet?
fig 8a. Tycker du att lärarna får ditt barn att tro på sig själv i skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att lärarna får ditt barn att tro på sig själv i skolarbetet?
fig 8b. Tycker du att lärarna får ditt barn att tro på sig själv i skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Anpassning efter elevens behov
Här får vårdnadshavarna tycka till om huruvida de uppfattar att skolan lyckas med att både utmana och stötta deras barn i skolan.
Alla har olika förutsättningar och intressen, så det gäller för lärarna att individualisera undervisningen så pass mycket att varje elev känner att de både hänger med och att de faktiskt lär sig något.
fig 9. Index: Anpassning efter elevens behov
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Frågan om balansen mellan stöd och utmaning är särskilt viktigt i dialogen mellan hem och skola.
Tycker du att ditt barn får tillräckliga utmaningar för att utvecklas i skolarbetet?
fig 10a. Tycker du att ditt barn får tillräckliga utmaningar för att utvecklas i skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att ditt barn får tillräckliga utmaningar för att utvecklas i skolarbetet?
fig 10b. Tycker du att ditt barn får tillräckliga utmaningar för att utvecklas i skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att ditt barn får den hjälp som behövs från skolan för att klara skolarbetet?
fig 11a. Tycker du att ditt barn får den hjälp som behövs från skolan för att klara skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att ditt barn får den hjälp som behövs från skolan för att klara skolarbetet?
fig 11b. Tycker du att ditt barn får den hjälp som behövs från skolan för att klara skolarbetet?
(Källor: SI, swestat.se)
Bemötande - lärare
Dessa frågor syftar till att mäta vårdnadshavarnas upplevelse av skolans förmåga att behandla elever lika, oavsett kön eller könsidentitet, och belyser elevernas upplevelse av bemötandet i skolan.
fig 12. Index: Bemötande - lärare
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Det är viktigt att främja en miljö där alla elever känner sig respekterade, trygga och likabehandlade så att de kan fokusera på sitt lärande och sin utveckling.
Upplever du att ditt barn blir orättvist behandlat av någon lärare eller annan vuxen i skolan?
fig 13a. Upplever du att ditt barn blir orättvist behandlat av någon lärare eller annan vuxen i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Upplever du att ditt barn blir orättvist behandlat av någon lärare eller annan vuxen i skolan?
fig 13b. Upplever du att ditt barn blir orättvist behandlat av någon lärare eller annan vuxen i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att lärarna verkar behandla alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?
fig 14a. Tycker du att lärarna verkar behandla alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?
(Källor: SI, swestat.se)
Tycker du att lärarna verkar behandla alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?
fig 14b. Tycker du att lärarna verkar behandla alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?
(Källor: SI, swestat.se)
Bemötande - elever
Här frågan man vårdnadshavarna om hur väl skolan och lärarna lyckas med att främja ett positivt bemötande och en trivsam skolmiljö både mellan vuxna och elever samt eleverna emellan.
fig 15. Index: Bemötande - elever
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Att eleverna känner att de kan vara sig själva och både beteer sig och blir bemötta på ett respektfullt sätt bidrar starkt till en trygg och trivsam lärmiljö.
Hur uppfattar du att eleverna bemöter varandra i skolan?
fig 16a. Hur uppfattar du att eleverna bemöter varandra i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning
Hur uppfattar du att eleverna bemöter varandra i skolan?
fig 16b. Hur uppfattar du att eleverna bemöter varandra i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Hur uppfattar du att eleverna bemöter vuxna i skolan?
fig 17a. Hur uppfattar du att eleverna bemöter vuxna i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Hur uppfattar du att eleverna bemöter vuxna i skolan?
fig 17b. Hur uppfattar du att eleverna bemöter vuxna i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Upplever du att ditt barn kan vara sig själv i skolan?
fig 18a. Upplever du att ditt barn kan vara sig själv i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Upplever du att ditt barn kan vara sig själv i skolan?
fig 18b. Upplever du att ditt barn kan vara sig själv i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Trygghet och studiero
Dessa frågor mäter hur vårdnadshavarna uppfattar sina barns välbefinnande och känsla av trygghet i skolan.
Det omfattar relationerna mellan elever och lärare, övergripande känsla av trygghet i skolan, klassrumsmiljö, tillsyn och möjligheten att vara sig själva.
fig 19. Index: Trygghet och studiero
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Här syns det väldigt ofta huruvida skolan aktivt arbetar med dessa frågor och har en god dialog med hemmet.
Hur ofta verkar det vara arbetsro på lektionerna?
fig 20a. Hur ofta verkar det vara arbetsro på lektionerna?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Hur ofta verkar det vara arbetsro på lektionerna?
fig 20b. Hur ofta verkar det vara arbetsro på lektionerna?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner sig tryggt i skolan?
fig 21a. Upplever du att ditt barn känner sig tryggt i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner sig tryggt i skolan?
fig 21b. Upplever du att ditt barn känner sig tryggt i skolan?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner rädsla för andra elever i skolan?
fig 22a. Upplever du att ditt barn känner rädsla för andra elever i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner rädsla för andra elever i skolan?
fig 22b. Upplever du att ditt barn känner rädsla för andra elever i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner rädsla för någon lärare eller annan vuxen i skolan?
fig 23a. Upplever du att ditt barn känner rädsla för någon lärare eller annan vuxen i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Upplever du att ditt barn känner rädsla för någon lärare eller annan vuxen i skolan?
fig 23b. Upplever du att ditt barn känner rädsla för någon lärare eller annan vuxen i skolan?
(Källor: SI, swestat.se)
Verkar de vuxna i skolan ha koll på vad som händer på rasterna?
fig 24a. Verkar de vuxna i skolan ha koll på vad som händer på rasterna?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Verkar de vuxna i skolan ha koll på vad som händer på rasterna?
fig 24b. Verkar de vuxna i skolan ha koll på vad som händer på rasterna?
(Källor: Skolinspektionen, swestat.se)
Elevhälsa
Med den här frågan bedöms vårdnadshavarnas uppfattning om elevernas möjligheter för emotionellt stöd och trygghet i skolan, samt tillgängligheten av viktiga kompetenser inom elevhälsan.
Detta kan bidra till elevernas emotionella och fysiska hälsa, deras trygghet i skolan och deras förmåga att fokusera på sitt lärande.
Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan (till exempel skolsköterska, kurator, specialpedagog eller skolpsykolog)?
fig 25a. Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan (till exempel skolsköterska, kurator, specialpedagog eller skolpsykolog)?
(Källor: SI, swestat.se)
Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan (till exempel skolsköterska, kurator, specialpedagog eller skolpsykolog)?
fig 25b. Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan (till exempel skolsköterska, kurator, specialpedagog eller skolpsykolog)?
(Källor: SI, swestat.se)
Ett elevhälsoarbete som delas av alla på skolan och som också involverar hemmet bidrar starkt till varje elevs möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning.
Klagomålshantering
Den här frågan belyser frågan om ansvaret för varje elevs skolgång och huruvida vårdnadshavarna känner till huvudmans ansvar och roll i klagomålshanteringen.
Här är det skolledningens uppgift att säkerställa att alla elever och vårdnadshavare känner till hur man framför klagomål.
Känner du till att du kan vända dig till kommunen eller till den som driver den fristående/privata skolan om du skulle ha klagomål och är missnöjd med hur skolan hanterar detta?
fig 26a. Känner du till att du kan vända dig till kommunen eller till den som driver den fristående/privata skolan om du skulle ha klagomål och är missnöjd med hur skolan hanterar detta?
(Källor: SI, swestat.se)
Jämför dessa resultat!
För en mer komplett bild av skolan rekommenderar vi att du passar på och jämför dessa resultat med andra svaranden. Åsikterna kan skilja sig rejält mellan olika grupper.
Det finns så mycket mer statistik att titta på!
För mer information om skolan rekommenderar vi vår sida med all statistik om Sjöängsskolan. Där hittar du nyckeltal kring elever, personal och kunskapsresultat.
Eller du kanske är intresserad av en annan skola i Stockholms stad? Eller varför inte titta närmare på skolor i andra kommuner i Stockholms län?
Sedan finns ju alltid sidan om skolans huvudman Stockholms Kommun, som är en guldgruva av information för dig som vill veta mer.
Om inget av detta verkar intressant kan du alltid börja om din resa från startsidan eller söka efter något i rutan nedtill!
Från oss på,
