SkolStat: Vad eleverna i Åk 8 tycker om Broskolan

Eleverna i Åk 8 på Broskolan svarade på sin senaste skolenkät år 2022.

Broskolan är en medelstor grundskola (Åk 7 till 9) i Bro, Upplands-Bro kommun.

Det är en kommunal skola med Upplands-Bro Kommun som huvudman.

Här nedan kan du läsa hela skolenkäten som är uppdelad i flera index. Dessa index bygger på medelvärdet av svaren på en eller flera frågor.

Om du är intresserad av en specifik fråga så hittar du de genom att trycka på knappen "Visa stor innehållsförteckning" nedan.

Innehållsförteckning

Skolenkäten: Åk 8 på Broskolan (2022)

Om skolenkäten

Skolenkäten genomförs årligen av Skolinspektionen .

Hälften av alla skolor i Sverige svarar på enkäten varje år. Så det tar två år att få fram enkätresultat för alla skolor i Sverige.

Skolenkätresultatet är användbart både för dig som vill veta mer om skolan men används också som ett värdefullt underlag i huvudmans och skolans systematiska kvalitetsarbete.

Få ut mer av SkolStat: Jämför dessa resultat mot en annan grupp

För en ännu bättre bild över Broskolan rekommenderar vi att du jämför den här gruppens resultat mot någon annan grupp på skolan. Det kan finnas stora skillnader mellan vad de olika grupperna tycker om sin skola.

Svarsfrekvens och tillförlitlighet

När eleverna i åk 8 på Broskolan genomförde skolenkäten 2022 så var det 96 av 116 elever som fyllde i enkäten.

Det motsvarar en svarsfrekvens på 82.8%. Det är en hög svarsfrekvens även om den förstås skulle kunna bli än bättre! En hög svarsfrekvens bidrar till resultatets tillförlitlighet.

Övergripande nöjdhet

Denna fråga ger en översiktlig bild av elevernas totala upplevelse av skolan. Den fångar deras övergripande nöjdhet och trivsel.

Resultaten av denna fråga kan fungera som en sammanfattande indikator på hur bra skolan uppfyller elevernas behov och förväntningar.

Den reflekterar också på skolans kvalitet. Elevernas nöjdhet är en viktig indikation på skolans kvalitet och effektivitet.

fig 1. Index: Övergripande nöjdhet (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Om eleverna är nöjda, tyder det ofta på att skolan lyckats skapa en positiv, trygg och givande inlärningsmiljö.

Hur nöjd är du med din skola?

fig 2a. Hur nöjd är du med din skola? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Information om utbildningen

Detta index syftar till att mäta hur väl skolan och lärarna informerar eleverna om deras framsteg, hur väl de förklarar ämneskraven och hur effektiva utvecklingssamtalen är.

En kontinuerlig dialog mellan lärare och elev kring elevens kunskapsutveckling och behov är viktigt för elevens engagemang och motivation.

fig 3. Index: Information om utbildningen (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Skolarbetet blir så mycket roligare när man själv upplever hur man går framåt och ser resultatet av sitt hårda arbete!

Tycker du att du får veta hur det går för dig i skolarbetet?

fig 4a. Tycker du att du får veta hur det går för dig i skolarbetet? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Hur ofta förklarar lärarna vad du ska göra på lektionerna så att du förstår?

fig 5a. Hur ofta förklarar lärarna vad du ska göra på lektionerna så att du förstår? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att lärarna förklarar vad du behöver kunna för att nå kunskapskraven?

fig 6a. Tycker du att lärarna förklarar vad du behöver kunna för att nå kunskapskraven? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att utvecklingssamtalet är till hjälp för dig i skolarbetet?

fig 7a. Tycker du att utvecklingssamtalet är till hjälp för dig i skolarbetet? (Källor: SI, swestat.se)

Stimulans

Detta index mäter kvaliteten och effektiviteten i undervisningen.

Svaren ger en bild över lärarnas förmåga att engagera eleverna och väcka deras intresse, variera undervisningen för olika lärostilar, stärka elevernas självförtroende och erbjuda tillräckliga utmaningar.

fig 8. Index: Stimulans (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

En varierad undervisning med lagom utmaning som anpassas utefter varje elevs individuella behov och intresse gör underverk för elevens inre motivation, engagemang och kunskapsutveckling!

Hur ofta får lärarna dig att bli intresserad av skolarbetet?

fig 9a. Hur ofta får lärarna dig att bli intresserad av skolarbetet? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att lärarna varierar lektionerna så att ni får arbeta på olika sätt?

fig 10a. Tycker du att lärarna varierar lektionerna så att ni får arbeta på olika sätt? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att lärarna får dig att tro på dig själv i skolarbetet?

fig 11a. Tycker du att lärarna får dig att tro på dig själv i skolarbetet? (Källor: SI, swestat.se)

Hur ofta tycker du att skolarbetet är för lätt? (-)

fig 12a. Hur ofta tycker du att skolarbetet är för lätt? (-) (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Stöd

Här går man djupare in i skolans och lärarnas förmåga att ge eleverna det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ta sig an skolarbetet.

Svaren ger en bild över tillgängligheten av hjälp under lektioner, om skolan tillhandahåller de resurser som behövs, och hur eleverna uppfattar svårighetsgraden av sitt skolarbete.

fig 13. Index: Stöd (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Med rätt stöd och resurser, både under lektionen men också i skolan i stort, ges varje elev förutsättningar för att nå sin fulla potential!

Hur ofta får du den hjälp du behöver under lektionerna?

fig 14a. Hur ofta får du den hjälp du behöver under lektionerna? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet?

fig 15a. Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet? (Källor: SI, swestat.se)

Hur ofta tycker du att skolarbetet är för svårt? (-)

fig 16. Hur ofta tycker du att skolarbetet är för svårt? (-) (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Kritiskt tänkande

Dessa frågor fokuserar på hur skolan och lärarna lyckas med att utveckla elevernas kritiska tänkande, deras förmåga att uttrycka sig och deras förmåga att bedöma informationens kvalitet.

Att skolan och lärarna lägger extra fokus på detta är viktigt för att skapa välutbildade och informerade medborgare som kan delta aktivt i samhället och göra välgrundade beslut.

fig 17. Index: Kritiskt tänkande (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Dessa frågor påminner oss återigen om hur viktig skolan är för hela samhället.

Det är här som framtidens värld formas!

Hur mycket pratar lärarna om att allt man hör och läser, till exempel på internet, inte behöver vara sant (källkritik)?

fig 18a. Hur mycket pratar lärarna om att allt man hör och läser, till exempel på internet, inte behöver vara sant (källkritik)? (Källor: SI, swestat.se)

Hur mycket tycker du att ni elever får öva på att diskutera frågor där man kan tycka olika?

fig 19a. Hur mycket tycker du att ni elever får öva på att diskutera frågor där man kan tycka olika? (Källor: SI, swestat.se)

Bemötande - lärare

Dessa frågor syftar till att mäta lärarnas förmåga att behandla elever lika, oavsett kön eller könsidentitet, och belyser elevernas upplevelse av bemötandet i skolan.

Det är viktigt att främja en miljö där alla elever känner sig respekterade, trygga och likabehandlade så att de kan fokusera på sitt lärande och sin utveckling.

fig 20. Index: Bemötande - lärare (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Lärarna och skolans övriga personal ska vara de som bidrar till och garanterar alla elevers trygghet i skolan.

Känner du dig orättvist behandlad av någon lärare eller annan vuxen i skolan?

fig 21a. Känner du dig orättvist behandlad av någon lärare eller annan vuxen i skolan? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?

fig 22a. Tycker du att lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet? (Källor: SI, swestat.se)

Bemötande - elever

Här mäter man hur väl skolan och lärarna lyckas med att främja ett positivt bemötande och en trivsam skolmiljö både mellan vuxna och elever samt eleverna emellan.

fig 23. Index: Bemötande - elever (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Att eleverna känner att de kan vara sig själva och både beteer sig och blir bemötta på ett respektfullt sätt bidrar starkt till en trygg och trivsam lärmiljö.

Hur tycker du att eleverna bemöter varandra i skolan?

fig 24a. Hur tycker du att eleverna bemöter varandra i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Hur tycker du att eleverna bemöter vuxna i skolan?

fig 25a. Hur tycker du att eleverna bemöter vuxna i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Känner du att du kan vara dig själv i skolan?

fig 26a. Känner du att du kan vara dig själv i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Inflytande

Här mäter man skolans och lärarnas förmåga att få elever att känna sig delaktiga i sitt eget lärande och i skolans beslutsprocesser.

Elevernas möjlighet att påverka hur de arbetar på lektionerna och att de känner att personalen på skolan lyssnar på de bidrar till att skapa en inkluderande och demokratisk skolmiljö där elevernas åsikter respekteras och beaktas.

fig 27. Index: Inflytande (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Med inflytande kommer också ett ansvar för genomförandet av det man var med och påverkade. Med andra ord känner elever ofta ett slags ägarskap och som i sin tur kan öka elevens engagemang för frågan.

Till exempel i framtagandet av ordningsregler kan elevernas känsla av reellt inflytande bidra starkt till att de sedan följer reglerna. Har du varit med och bestämt ordningsreglerna är du också mer benägen att följa de!

Hur mycket tycker du att ni elever får vara med och påverka hur ni ska arbeta på lektionerna?

fig 28a. Hur mycket tycker du att ni elever får vara med och påverka hur ni ska arbeta på lektionerna? (Källor: SI, swestat.se)

Hur mycket tycker du att de vuxna i skolan lyssnar på förslag från eleverna, till exempel från klassråd eller elevråd?

fig 29a. Hur mycket tycker du att de vuxna i skolan lyssnar på förslag från eleverna, till exempel från klassråd eller elevråd? (Källor: SI, swestat.se)

Studiero

Här utvärderas elevernas upplevelse av kvaliteten på studie- och arbetsron i klassrummet. En god lärmiljö är nödvändig för att elever ska kunna koncentrera sig, engagera sig i undervisningen och uppnå bättre resultat.

Det är dock viktigt att påpeka att studiero inte de facto betyder att det är tyst och stilla i klassrummet. Det som uppfattas som störande i en lärsituation kan skilja sig väsentligt från en annan.

fig 30. Index: Studiero (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är läraren i klassrummet som är den som står som garant för både sin egen och elevernas studie- och arbetsro.

Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?

fig 31. Hur ofta är det arbetsro på lektionerna? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Hur ofta är det så stökigt på lektionerna att du har svårt att koncentrera dig?

fig 32. Hur ofta är det så stökigt på lektionerna att du har svårt att koncentrera dig? (Källor: SI, swestat.se)

Trygghet

Dessa frågor mäter elevernas välbefinnande och säkerhetskänsla.

Det omfattar deras relationer med andra elever och lärare, övergripande känsla av trygghet i skolan och möjligheten att vara sig själva.

fig 33. Index: Trygghet (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

En skola som aktivt arbetar med att vara inkluderande och har en positiv skolkultur gör att eleverna kan bättre fokusera på sitt lärande.

Känner du dig rädd för andra elever i skolan?

fig 34. Känner du dig rädd för andra elever i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Känner du dig rädd för någon lärare eller annan vuxen i skolan?

fig 35. Känner du dig rädd för någon lärare eller annan vuxen i skolan? (Källor: SI, swestat.se)

Känner du dig trygg i skolan?

fig 36a. Känner du dig trygg i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se) * Uppskattning

Förhindra kränkningar

Dessa frågor är viktiga för att bedöma skolans förmåga att förebygga och hantera kränkningar.

Elevernas tillit till personalens ingripande och känslan av säkerhet på rasterna är avgörande för deras välbefinnande och inlärning.

fig 37. Index: Förhindra kränkningar (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Om eleverna känner att personalen tar frågor kring kränkningar på allvar så uppmuntrar det eleverna till att berätta om eventuella kränkgningar och konflikter.

Något som i sin tur ger alla inblandade en möjlighet att i god tid identifiera, förebygga och åtgärda konflikter innan de blir för stora.

Tycker du att de vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna?

fig 38a. Tycker du att de vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna? (Källor: SI, swestat.se)

Litar du på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om någon elev blir illa behandlad?

fig 39a. Litar du på att de vuxna i skolan gör tillräckligt om någon elev blir illa behandlad? (Källor: SI, swestat.se)

Elevhälsa

Med dessa frågor bedöms elevernas känsla av emotionellt stöd och trygghet i skolan, samt tillgängligheten av viktiga kompetenser inom elevhälsan.

Detta kan bidra till elevernas emotionella och fysiska hälsa, deras trygghet i skolan och deras förmåga att fokusera på sitt lärande.

fig 40. Index: Elevhälsa (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Ett välfungerande elevhälsoarbete som delas av alla på skolan är avgörande för en positiv och trygg lärmiljö där eleverna får det stöd de behöver för att kunna lyckas!

Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan, till exempel skolsköterskan?

fig 41a. Hur lätt eller svårt är det att få hjälp av elevhälsan, till exempel skolsköterskan? (Källor: SI, swestat.se)

Känner du att det finns någon vuxen i skolan som bryr sig om hur du mår?

fig 42a. Känner du att det finns någon vuxen i skolan som bryr sig om hur du mår? (Källor: SI, swestat.se)

Jämför dessa resultat!

För en mer komplett bild av skolan rekommenderar vi att du passar på och jämför dessa resultat med andra svaranden. Åsikterna kan skilja sig rejält mellan olika grupper.

Det finns så mycket mer statistik att titta på!

För mer information om skolan rekommenderar vi vår sida med all statistik om Broskolan. Där hittar du nyckeltal kring elever, personal och kunskapsresultat.

Eller du kanske är intresserad av en annan skola i Upplands-Bro kommun? Eller varför inte titta närmare på skolor i andra kommuner i Stockholms län?

Sedan finns ju alltid sidan om skolans huvudman Upplands-Bro Kommun, som är en guldgruva av information för dig som vill veta mer.

Om inget av detta verkar intressant kan du alltid börja om din resa från startsidan eller söka efter något i rutan nedtill!

Från oss på,