SkolStat: Frågor och Svar

På denna sida svarar vi på de vanligaste frågorna kring vårt verktyg SkolStat.

Använd med fördel innehållsförteckningen för att snabbt hitta svaret på din fråga!

Varför skapade vi SkolStat?

Vi skapade SkolStat för att kunna svara på frågan: Är denna skola en bra skola för mig/mitt barn?

Med vår expertis inom Öppna Data och våra system för hantering av stora mängder data såg vi möjligheten att bidra med en del till det svaret.

Ett bidrag som bygger på oberoende officiell data.

Det är det vi gör på swestat.se. Vi letar upp data, sammanställer det och tillgängliggör det för alla.

Vilka skolor ingår i SkolStat?

I SkolStat presenterar vi alla skolor som vi hittat statistik och skolenkätresultat för.

Därmed har vi inte med alla Sveriges skolor i SkolStat utan ungefär 4600 av de cirka 7500 skolenheter som finns registrerade.

Den absolut vanligaste orsaken för att en skola inte finns presenterad i SkolStat är att den är för liten. För att kunna ha användbar data om en skola behöver den ha en viss storlek. Vi har därför undvikit att ta med skolor som har få elever.

En annan orsak är att skolan är ny. Nyckeltal som till exempel examensgrad på en gymnasieskola finns förstås inte förrän de haft sin första student.

Varför har vi inte slagit ihop skolenheter till större skolor?

Du har säkert sett att det vi kallar för skolor i SkolStat verkar istället ingå i en större skola. Det kommer ifrån att vi utgår ifrån data som finns för skolenheter.

Många huvudmän har valt att dela upp sina större skolor i flera skolenheter.

På till exempel gymnasiet så väljer man då att dela upp skolan i flera skolenheter där varje enhet ansvarar för ett eller flera gymnasieprogram.

Vi har valt att inte slå ihop dessa skolenheter för att vi vill att varje svar i enkäterna och varje nyckeltal ska komma så nära eleven, läraren eller vårdnadshavaren som möjligt.

Med det menar vi till exempel att om någon som är intresserad av ett visst gymnasieprogram ska förstås kunna, när det är möjligt, få se svar och nyckeltal från precis de elever och de lärare som då går/arbetar i programmet istället för ett medelvärde från skolans alla program.

Det tycker vi är värt att bevara.

Hur räknar vi fram värden för skolstatistik för kommun, huvudman och riket?

Låt oss illustrera det med ett exempel:

Steg 1. Vi vill räkna ut "andel flickor" i alla grundskolor i en kommun A för att kunna jämföra det med en grundskola B som finns i samma kommun.

Steg 2. Vi räknar ut "andel flickor" i grundskolorna i kommunen genom att för varje skola i kommunen som har ett värde för "andel flickor" multiplicera det med antal elever på skolan. På det sättet får vi det totala antalet flickor i kommunens alla grundskolor.

Steg 3. Vi summerar då alla grundskolor (där grundskola B också ingår) och dividerar sedan det med totala antalet elever från de skolor som bidrog med ett värde för "andel flickor" i steg 2.

Resultat: Ett medelvärde på "Andel flickor" för alla kommunens grundskolor där en större skola med fler elever väger tyngre i beräkningen än en mindre skola.

Detsamma gör vi för huvudman och riket även om antalet värden för riket som behöver räknas ut är väldigt få jämfört med kommuner och huvudmän.

Hur räknar vi fram värden för kommunerna i skolenkäten?

Det gör vi på samma sätt som för skolstatistiken. Dvs. vi multiplicerar värdet med antal elever, summerar alla skolors värden och sedan dividerar med totala antalet elever från skolor som bidrog till beräkningen.

På det sättet väger en större skola mer i beräkningen än en mindre.

Varför fattas det värden för vissa skolor, kommuner och till och med riket?

Vi har av utrymmesskäl valt att inte lägga upp ett diagram eller ett nyckeltal om skolan inte har ett värde för det nyckeltalet.

Men det finns tillfällen då skolan har ett värde men kommunen eller riket saknar det.

Då handlar det om att några av de nyckeltal och medelvärden vi presenterar faktiskt inte finns sammanställt i den data vi har tillgång till. Så därför behöver vi räkna ut och sammanställa de värdena själv.

Vår uträkning av nyckeltal och medelvärden är då ett värde som bygger på väldigt många skolor. Speciellt för de värden vi räknar fram för riket.

Men då och då händer det att vi inte får fram något. Det beror på att vi enbart tar med de enskilda skolorna/skolenheter/gymnasieprogram som har ett värde i våra beräkningar.

Så även om vi använder oss av hela Sveriges skolor som underlag finns det till exempel vissa gymnasieprogram, där antalet elever på de enskilda skolornas gymnasieprogram är så få att datat inte finns.

Vilka år av skolenkäter ingår i SkolStat?

I SkolStat finns de senaste två årens skolenkätsvar.

I och med att det är hälften av Sveriges skolor som genomför skolenkäten varje år så tar det två år att få fram resultat för alla skolor.

Jag har en annan fråga, vart vänder jag mig då?

Om du har en fråga som du inte hittar ett svar på får du väldigt gärna kontakta oss så att vi kan både svara dig direkt och också uppdatera denna sida med din fråga.

Självklart tar vi också tacksamt emot både konstruktiv kritik och förslag på förbättringar.

Dina tankar och förslag gör att vi kan utveckla SkolStat till att bli ännu bättre!

Från oss på,