SkolStat: Vad lärarna tycker om Djupadalsskolan

Lärarna på Djupadalsskolan svarade på sin senaste skolenkät år 2023.

Djupadalsskolan är en större grundskola (Åk 1 till 6) i Limhamn, Malmö stad.

Det är en kommunal skola med Malmö Kommun som huvudman.

Här nedan kan du läsa hela skolenkäten som är uppdelad i flera index. Dessa index bygger på medelvärdet av svaren på en eller flera frågor.

Om du är intresserad av en specifik fråga så hittar du de genom att trycka på knappen "Visa stor innehållsförteckning" nedan.

Innehållsförteckning

Skolenkäten: Lärare på Djupadalsskolan (2023)

Om skolenkäten

Skolenkäten genomförs årligen av Skolinspektionen .

Hälften av alla skolor i Sverige svarar på enkäten varje år. Så det tar två år att få fram enkätresultat för alla skolor i Sverige.

Skolenkätresultatet är användbart både för dig som vill veta mer om skolan men används också som ett värdefullt underlag i huvudmans och skolans systematiska kvalitetsarbete.

Få ut mer av SkolStat: Jämför dessa resultat mot en annan grupp

För en ännu bättre bild över Djupadalsskolan rekommenderar vi att du jämför den här gruppens resultat mot någon annan grupp på skolan. Det kan finnas stora skillnader mellan vad de olika grupperna tycker om sin skola.

Svarsfrekvens och tillförlitlighet

När Djupadalsskolan genomförde skolenkäten 2023 så var det 27 av 29 lärare som svarade på enkäten.

Det motsvarar en svarsfrekvens på 93.1%. Det är en mycket hög svarsfrekvens som de ska ha särskild beröm för! En så här hör svarsfrekvens bidrar starkt till resultatets tillförlitlighet.

Pedagogiskt ledarskap

Detta index syftar till att mäta lärarnas helhetsupplevelse av den pedagogiska ledningen på skolan.

Hur väl känner de stöd från sina chefer? Känner de att de kan vara med och påverka? Upplevs ledningen som närvarande? Skapar ledningen goda förutsättningar för lärarnas arbete?

fig 1. Index: Pedagogiskt ledarskap (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Frågor som är extra viktiga utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och som lägger grunden för ett lärarkollegie som trivs.

I vilken utsträckning tycker du att skolledningen har tillräcklig kännedom om skolans verksamhet för att leda och samordna den?

fig 2a. I vilken utsträckning tycker du att skolledningen har tillräcklig kännedom om skolans verksamhet för att leda och samordna den? (Källor: SI, swestat.se)

I vilken utsträckning är ni lärare delaktiga i skolans uppföljningsarbete (som del i det systematiska kvalitetsarbetet)?

fig 3a. I vilken utsträckning är ni lärare delaktiga i skolans uppföljningsarbete (som del i det systematiska kvalitetsarbetet)? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

I vilken utsträckning genomförs utvecklingsinsatser och förbättringsarbeten som du tycker behövs i skolan?

fig 4a. I vilken utsträckning genomförs utvecklingsinsatser och förbättringsarbeten som du tycker behövs i skolan? (Källor: SI, swestat.se)

Information om utbildningen

Detta index syftar till att få lärarna att själva skatta sin förmåga att stötta varje elev i deras kunskapsutveckling.

En kontinuerlig dialog mellan lärare och elev kring elevens kunskapsutveckling och behov är viktigt för elevens engagemang och motivation.

fig 5. Index: Information om utbildningen (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Detta index och många fler i skolenkäten är särskilt intressanta att titta på när man jämför mellan lärarnas och elevernas svar.

Tycker du att du lyckas förklara för eleverna vad de behöver kunna i de ämnen du undervisar i?

fig 6a. Tycker du att du lyckas förklara för eleverna vad de behöver kunna i de ämnen du undervisar i? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att dina elever får veta hur det går för dem i dina ämnen?

fig 7a. Tycker du att dina elever får veta hur det går för dem i dina ämnen? (Källor: SI, swestat.se)

Samverkan

Med detta index mäter man hur väl skolan och lärarna organiserar och fokuserar på samverkan och kollegialt lärande.

Alla elevers kunskapsutveckling påverkas positivt när skolan lyckas med att ge lärarna förutsättningar för att samverka kring bedöming och betygsättning, planering och för ämnesövergripande samarbeten.

fig 8. Index: Samverkan (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det kollegiala lärandet är särskilt viktigt för en skolas positiva utveckling. Det är där lärarna på ett strukturerat sätt lär sig av varandra med stöd och handledning av skolans förstelärare, ledning och/eller specialpedagog.

I vilken utsträckning finns organisatoriska förutsättningar i skolan som främjar samverkan mellan lärarna?

fig 9a. I vilken utsträckning finns organisatoriska förutsättningar i skolan som främjar samverkan mellan lärarna? (Källor: SI, swestat.se)

I vilken utsträckning delar du och dina kollegor med er av kunskap och lär av varandra? (Kollegialt lärande)

fig 10a. I vilken utsträckning delar du och dina kollegor med er av kunskap och lär av varandra? (Kollegialt lärande) (Källor: SI, swestat.se)

I vilken utsträckning samverkar du med kollegor när du planerar undervisningen?

fig 11a. I vilken utsträckning samverkar du med kollegor när du planerar undervisningen? (Källor: SI, swestat.se)

Stimulans

Detta index mäter lärarnas uppfattning om kvaliteten och effektiviteten i undervisningen.

Svaren ger en bild över lärarnas förmåga att engagera eleverna och väcka deras intresse, variera undervisningen för olika lärostilar, stärka elevernas självförtroende och erbjuda tillräckliga utmaningar.

fig 12. Index: Stimulans (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

En varierad undervisning med lagom utmaning som anpassas utefter varje elevs individuella behov och intresse gör underverk för elevens inre motivation, engagemang och kunskapsutveckling!

Hur ofta lyckas du väcka elevernas intresse för skolarbetet?

fig 13a. Hur ofta lyckas du väcka elevernas intresse för skolarbetet? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Tycker du att du lyckas variera undervisningen så att eleverna får arbeta på olika sätt?

fig 14a. Tycker du att du lyckas variera undervisningen så att eleverna får arbeta på olika sätt? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att ni lärare lyckas få eleverna att tro på sig själva i skolarbetet?

fig 15a. Tycker du att ni lärare lyckas få eleverna att tro på sig själva i skolarbetet? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att du lyckas ge tillräckliga utmaningar till de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling?

fig 16a. Tycker du att du lyckas ge tillräckliga utmaningar till de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling? (Källor: SI, swestat.se)

Stöd

Här frågar man lärarna om både deras egen men också skolans förmåga att ge eleverna det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ta sig an skolarbetet.

Svaren ger en bild över hur väl läraren hinner och kan möta varje elev utifrån dess behov i lärsituationen, det som ofta faller inom begreppet extra anpassningar.

Men här ger man också läraren möjlighet att bedöma kvaliteten på skolans elevhälsoarbete kring hur väl skolan lyckas möta upp de behov som eleverna har.

fig 17. Index: Stöd (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är i dessa frågor som ett välorganiserat kollegialt lärande och en elevhälsa som stöttar både lärare och elever är så viktigt.

Hur ofta upplever du att alla elever får den hjälp de behöver på dina lektioner?

fig 18a. Hur ofta upplever du att alla elever får den hjälp de behöver på dina lektioner? (Källor: SI, swestat.se)

Tycker du att alla dina elever får det stöd från skolan som behövs för att klara skolarbetet?

fig 19a. Tycker du att alla dina elever får det stöd från skolan som behövs för att klara skolarbetet? (Källor: SI, swestat.se)

Kritiskt tänkande

Dessa frågor ber lärarna om att skatta hur de lyckas med att utveckla elevernas kritiska tänkande, deras förmåga att uttrycka sig och deras förmåga att bedöma informationens kvalitet.

Att skolan och lärarna lägger extra fokus på detta är viktigt för att skapa välutbildade och informerade medborgare som kan delta aktivt i samhället och göra välgrundade beslut.

fig 20. Index: Kritiskt tänkande (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är speciellt frågor kring kritiskt tänkande, källkritik och åsiktsfrihet som direkt visar hur viktig skolans roll i samhället är.

Lärare som lyckas med detta är med och bidrar till ett mer inkluderande, fritt och tryggt framtida samhälle.

Hur mycket pratar du med dina elever om att allt man hör och läser inte behöver vara sant (källkritik)?

fig 21a. Hur mycket pratar du med dina elever om att allt man hör och läser inte behöver vara sant (källkritik)? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Hur mycket får dina elever öva på att diskutera frågor där man kan ha olika uppfattning?

fig 22a. Hur mycket får dina elever öva på att diskutera frågor där man kan ha olika uppfattning? (Källor: SI, swestat.se)

Bemötande - elever

Här mäter man hur väl skolan och lärarna lyckas med att främja ett positivt bemötande och en trivsam skolmiljö både mellan vuxna och elever samt eleverna emellan.

fig 23. Index: Bemötande - elever (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Att eleverna känner att de kan vara sig själva och både beteer sig och blir bemötta på ett respektfullt sätt bidrar starkt till en trygg och trivsam studie- och arbetsmiljö.

Hur tycker du att eleverna bemöter varandra i skolan?

fig 24a. Hur tycker du att eleverna bemöter varandra i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Hur tycker du att eleverna bemöter er vuxna i skolan?

fig 25a. Hur tycker du att eleverna bemöter er vuxna i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Jämställdhet

Dessa frågor syftar till att mäta hur väl skolan och lärarna lyckas i arbete med att behandla elever lika, oavsett kön eller könsidentitet.

Jämställdhet och dess roll i undervisningen tas också upp.

fig 26. Index: Jämställdhet (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är viktigt att främja en miljö där alla elever känner sig respekterade, trygga och likabehandlade så att de kan fokusera på sitt lärande och sin utveckling.

Tycker du att ni lärare ger alla elever samma möjligheter oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?

fig 27. Tycker du att ni lärare ger alla elever samma möjligheter oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet? (Källor: SI, swestat.se)

I vilken utsträckning arbetar skolan för att främja jämställdhet i undervisningen?

fig 28a. I vilken utsträckning arbetar skolan för att främja jämställdhet i undervisningen? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Elevinflytande

Här mäter man lärarnas uppfattning om hur mycket och i vilka forum elever blir delaktiga i sitt eget lärande och i skolans beslutsprocesser.

fig 29. Index: Elevinflytande (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Elevernas möjlighet att påverka hur de arbetar på lektionerna och att de känner att personalen på skolan lyssnar på de bidrar till att skapa en inkluderande och demokratisk skolmiljö där elevernas åsikter respekteras och beaktas.

Hur mycket får dina elever, utifrån ålder och mognad, vara med och påverka hur ni ska arbeta på lektionerna?

fig 30a. Hur mycket får dina elever, utifrån ålder och mognad, vara med och påverka hur ni ska arbeta på lektionerna? (Källor: SI, swestat.se)

Hur mycket upplever du att de vuxna i skolan lyssnar på förslag från eleverna, till exempel från klassråd eller elevråd?

fig 31a. Hur mycket upplever du att de vuxna i skolan lyssnar på förslag från eleverna, till exempel från klassråd eller elevråd? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Studiero

Här utvärderas lärarnas upplevelse av kvaliteten på studie- och arbetsron i klassrummet. En god lärmiljö är nödvändig för att elever ska kunna koncentrera sig, engagera sig i undervisningen och uppnå bättre resultat.

Det är dock viktigt att påpeka att studiero inte de facto betyder att det är tyst och stilla i klassrummet. Det som uppfattas som störande i en lärsituation kan skilja sig väsentligt från en annan.

fig 32. Index: Studiero (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är lärarens uppgift att garantera både sin egen och elevernas studie- och arbetsro.

Hur ofta upplever du att det är studiero på dina lektioner?

fig 33a. Hur ofta upplever du att det är studiero på dina lektioner? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Hur ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen?

fig 34a. Hur ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen? (Källor: SI, swestat.se)

Trygghet

Dessa frågor mäter hur lärarna uppfattar elevernas välbefinnande och känsla av trygghet i skolan.

Det omfattar relationerna mellan elever och lärare, övergripande känsla av trygghet i skolan, på raster och skolans kvalitet på tillsyn och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

fig 35. Index: Trygghet (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Här kan det vara särskilt intressant att jämföra hur elever, vårdnadshavare och lärare har svarat. Upplevelsen av trygghet och god tillsyn kan skillja sig nämnvärt mellan grupperna.

Upplever du att eleverna kan vara sig själva i skolan?

fig 36a. Upplever du att eleverna kan vara sig själva i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan?

fig 37a. Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Förhindra kränkningar

fig 38. Index: Förhindra kränkningar (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Upplever du att ni vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna?

fig 39a. Upplever du att ni vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna? (Källor: SI, swestat.se)

Upplever du att ni vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad?

fig 40a. Upplever du att ni vuxna i skolan gör tillräckligt om en elev blir illa behandlad? (Källor: SI, swestat.se)

Särskilt stöd

Här får man en indikation i hur väl skolans rutiner och processer kring elevhälsoarbetet samt särskilt stöd fungerar i vardagen.

Speciellt dessa svar bör man lägga extra vikt på då det är lärarna som möter eleverna allra mest i skolan och det är de som har till uppgift att möta upp och stötta alla elever på sin kunskapsresa.

fig 41. Index: Särskilt stöd (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Man bör kontakta skolan direkt vid minsta oro över att en elev riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. På det sättet ger man alla inblandade större möjligheter att så fort som möjligt både utreda och sedan stötta varje elev på bästa sätt.

Tycker du att extra anpassningar ges skyndsamt till de elever som riskerar att inte klara skolarbetet (d.v.s. uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas)?

fig 42a. Tycker du att extra anpassningar ges skyndsamt till de elever som riskerar att inte klara skolarbetet (d.v.s. uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas)? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att skolan ger stöd i enlighet med de behov som utredningar om särskilt stöd visar?

fig 43a. Tycker du att skolan ger stöd i enlighet med de behov som utredningar om särskilt stöd visar? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Tycker du att skolan utreder behovet av särskilt stöd skyndsamt när extra anpassningar inte är tillräckliga?

fig 44a. Tycker du att skolan utreder behovet av särskilt stöd skyndsamt när extra anpassningar inte är tillräckliga? (Källor: SI, swestat.se)

Bedömning och betygsättning

Här frågar man lärarna om ett av de allra svåraste områden som lärare har ansvar för, nämligen bedömning och betygsättning.

Här frågan man speciellt om likvärdigheten kring bedömning och betyg men särskilt om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning arbetet med det bedrivs.

fig 45. Index: Bedömning och betygsättning (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning utgår ifrån hur väl skolan lyckas skapa förutsättningar för lärarnas samverkan inte bara i skolan utan också med andra skolors lärare. Speciellt sambedömning av nationella prov är ett utmärkt tillfälle att samarbeta skolor emellan.

I vilken utsträckning samverkar du och dina kollegor kring bedömning och betygssättning?

fig 46a. I vilken utsträckning samverkar du och dina kollegor kring bedömning och betygssättning? (Källor: SI, swestat.se)

I vilken utsträckning bedrivs det ett arbete i skolan för att säkerställa att bedömningar och omdömen/betyg är likvärdiga?

fig 47a. I vilken utsträckning bedrivs det ett arbete i skolan för att säkerställa att bedömningar och omdömen/betyg är likvärdiga? (Källor: SI, swestat.se)

Uppföljning

Med dessa frågor får vi en indikation på hur skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA) upplevs av lärarna.

Uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat, känsla av trygghet och studiero är dock bara en del av allt som kan och bör ingå i en skolas SKA-arbete.

Ett väl utfört och genomarbetat systematiskt kvalitetsarbete som involverar alla i skolan ligger till grund för all skolutveckling.

fig 48. Index: Uppföljning (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Det är i skolans SKA-arbete som man systematiskt, år efter år, förbättrar, finslipar och strategiskt riktar sin verksamhet.

Allt för att bättre kunna möta upp elevernas behov och ge de de bästa förutsättingarna för en god kunskapsutveckling.

I vilken utsträckning följs skolans kunskapsresultat upp?

fig 49a. I vilken utsträckning följs skolans kunskapsresultat upp? (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

I vilken utsträckning följs elevernas upplevelse av trygghet upp?

fig 50a. I vilken utsträckning följs elevernas upplevelse av trygghet upp? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

I vilken utsträckning följs elevernas upplevelse av studiero upp?

fig 51a. I vilken utsträckning följs elevernas upplevelse av studiero upp? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Elevhälsa

Med dessa frågor får vi ta del av lärarnas bedömning av elevernas och deras egna möjligheter till stöd från elevhälsan, och hur väl de upplever att skolans samlade elevhälsoarbete fungerar.

Ett välfungerande elevhälsoarbete som delas av alla på skolan är avgörande för en positiv och trygg lärmiljö där elever och lärare får det stöd de behöver för att kunna lyckas!

fig 52. Index: Elevhälsa (Källor: Skolinspektionen, swestat.se)

Jämför gärna dessa svar med de svar som lärarna gav i indexet Särskilt stöd ovan. Om det finns stora skillnader mellan svaren så kan det till exempel vara en indikation på att skolans elevhälsoarbete inte inkluderar all personal utan enbart delar av den.

Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan?

fig 53a. Hur uppfattar du möjligheterna för eleverna att få stöd från elevhälsan? (Källor: SI, swestat.se)

Hur tycker du att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete fungerar?

fig 54a. Hur tycker du att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete fungerar? (Källor: SI, swestat.se) * Uppskattning

Hur uppfattar du möjligheterna för er lärare att få stöd från elevhälsan om det skulle behövas?

fig 55a. Hur uppfattar du möjligheterna för er lärare att få stöd från elevhälsan om det skulle behövas? (Källor: SI, swestat.se)

Jämför dessa resultat!

För en mer komplett bild av skolan rekommenderar vi att du passar på och jämför dessa resultat med andra svaranden. Åsikterna kan skilja sig rejält mellan olika grupper.

Det finns så mycket mer statistik att titta på!

För mer information om skolan rekommenderar vi vår sida med all statistik om Djupadalsskolan. Där hittar du nyckeltal kring elever, personal och kunskapsresultat.

Eller du kanske är intresserad av en annan skola i Malmö stad? Eller varför inte titta närmare på skolor i andra kommuner i Skåne län?

Sedan finns ju alltid sidan om skolans huvudman Malmö Kommun, som är en guldgruva av information för dig som vill veta mer.

Om inget av detta verkar intressant kan du alltid börja om din resa från startsidan eller söka efter något i rutan nedtill!

Från oss på,